Terminen sjunger på sista versen. Människor är trötta, både elever och lärare. Folk börjar ställa om inför ledigheten. Jag håller terminens sista lektion, lite lekfullt men ändå med ett viktigt innehåll.
En kollega och jag brukade slå vad om vem som hade prov sist på terminen för många år sedan. Men när han vann genom att ha provet efter avslutningen - det gick inte att få in det någon annan gång - så slutade vi. Det var aldrig på allvar ändå. Det var bara en tanke, att man ska hålla flaggan i topp in i det sista. Varje lektion ska räknas, varje aktivitet ska finnas där. Inga genvägar, plikten framför allt.
Efter min lektion lagar min klass mat från olika världsdelar inför avslutningen. Det är en kaotisk men trevlig aktivitet. Vi ska äta egenlagad mat i morgon. Fru H har dragit igång det hela, det är en del av samhällskunskapens omvärldskännedom.
Regnet yr utanför, dimman ligger tät kring kullarna, mörkret faller. Skolan töms på folk.
Det är svårt att varva ner. Jag letar efter något att göra. Det tar tid för stressnivåerna att sjunka. Det är något jag har glömt. Vad var det nu igen? Jag irrar omkring ett tag men sätter mig till sist. Ljudet av regnet mot rutan. Nu är det äntligen tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar