Hur mycket ska man påverka sina elever att tycka som en själv? Det naturliga svaret är förstås inte alls. En lärare ska vara objektiv, främja ett öppet samtal, låta åsikter komma fram, låta dem bli bemötta med argument, helst låta klassen själv vända och vrida på allt, men då en uppenbar ojämlik debatt uppstår låta även den ohörda rösten komma till tals. Lätt som en plätt, eller hur?
Det låter sig sägas men är förstås svårare att leva upp till. Den egna åsikten blir naturligtvis ofta betonad, mer tydligt framförd, även hos den lärare som månar om det objektiva samtalet. Och sanningen är väl förmodligen att många lärare faktiskt ser lektionerna som ett tillfälle att påverka sina elever.
Ibland får man frågan från eleverna: "Vad tycker du då?" Ärligast är förstås att säga det. Det bästa är att våga vara tydlig med när man uttrycker en egen åsikt och när man försöker vara en objektiv moderator.
Men i vissa frågor ska man faktiskt påverka eleverna. De mänskliga rättigheterna är inte det enda som står i Skolverkets styrdokument. Där finns ganska långtgående formuleringar om hållbarhet till exempel. Och kring dem finns en annan brist på objektivitet. För många lärare skulle tycka att ett propagerande för den hållbarhet som är nedskriven i styrdokumenten skulle innebära en väldigt radikal position i förhållande till vårt nuvarande samhälle. Men det är jag inte säker på att alla ens har förstått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar