Det lokala bladet har en artikel om att människor maskar på jobbet. Egentligen arbetar de kanske bara hälften eller tre fjärdedelar av tiden, resten av tiden används till att surfa, beställa resor, sköta privata ärenden. Ofta beror det på att de är understimulerade.
Artikeln bygger på den något egendomliga förutsättningen att vi människor ska vara 100 % effektiva bara för att vi befinner oss på en arbetsplats. När vi aldrig är det annars.
Bodil Jönsson skrev i sin bok Tankar om tid om människans behov av ställtid. Med ställtid menade hon den där tiden som behövs för att komma till skott. Utifrån betraktat ser det ut som om människan inte gör något, men inom den pågår en slags verksamhet, något som får tankarna att mogna.
Alla har nog upplevt att de ibland har fastnat i ett arbete för att de höll på med det alltför intensivt. När de gick därifrån, kokade en kopp kaffe, satte sig och tänkte efter lite, det var då det föll på plats. Einstein kom på sin relativitetsteori under en promenad. Det finns inget som är så bra för tänkandet som att vandra.
Själv skriver jag min blogg på arbetstid. Det ger mig tillfälle till reflektion som i sig är en fördjupning av mitt arbete. Jag skulle lika gärna kunna gå en promenad.
Tycker jag. Om min arbetsgivare tycker det? Jag vågar inte fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar