Vi fyller i blanketter. Eleverna sorteras i grupper.
Grupperna heter olika saker:
Du som gör som du ska.
Du som inte gör som du ska.
Du som till och med gör mer än du ska.
Du som inte ens gör något som påminner om det du ska.
Du som inte är här.
Du som smyger under radarn.
Du som är här men sover i en eller annan mening.
Du som är här och sover men ändå gör det du ska.
Du som egentligen inte borde vara här utan göra något annat.
Du som om du vore här skulle behöva sova i stället och som egentligen gör rätt i att stanna hemma.
Du som när du är här gör mer än det du ska men mår dåligt av det ändå.
Du som mår dåligt och inte gör vad du ska och inte heller vet vad du vill.
Du som klänger dig fast vid allt som om det var det sista halmstrået.
Du som om du gjorde det du borde skulle slå ut som en ros i höstmörkret.
Sedan tar vi med oss blanketterna till ett möte, lägger dem i en skål och knycklar ihop bollar som vi kastar på varandra. Den boll som träffar rektor på näsan vecklar vi ut igen, och den eleven som den blanketten handlar om blir kallad till rektor för ett allvarligt samtal.
Sedan ber vår rektor oss att vika pappersflygplan av blanketterna för att se vilken av eleverna som flyger längst. Det plan som flyger hela vägen från katedern till väggen vid klassrummets slut får ett stipendium lagom till studenten.
Sedan beslutar rektor att den lärare som har fyllt i flest blanketter ska få högst löneökning.
Sedan sjunger vi We shall overcome tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar