Just i sista stund blir jag tveksam kring upplägget i en av mina klasser. Vi står i övergången mellan ett arbetsmoment och ett annat, och jag har förberett en introduktion till nästa område, språkhistoria, ett av mina favoritämnen. Men så börjar jag tveka, för i en annan klass har jag gjort en uppföljning på en arbetsuppgift som liknat den vi har gjort i denna klass, och uppföljningen har blivit lyckad. Det känns matnyttigt för eleverna att få sätta tänderna i varandras arbeten, tugga och vända och vrida på kommentarer och ordval, upplägg och dispositioner.
Det här är ju en av huvudpunkterna i den formativa bedömningen, att man inte är färdig med något bara för att man har lämnat in, utan att man lär sig just på att bli varse både förtjänsterna och bristerna och problemen i det egna eller någon annans arbete. Onekligen ligger det något i det, åtminstone om man kan skapa ett arbetsklimat där bekräftelse och kritik balanseras på ett sätt så att ingen blir sårad och låser sig.
"Är omröstning ett bra sätt att lösa det här", frågar jag klassen. En enda elev har yttrat sig och talat för att låta den formativa kamratbedömningen ta vid och avvakta med språkhistorian. Några andra har mumlat gillande. Det finns andra praktiska saker som spelar in i den stora planeringen, prov i andra ämnen som klassen ska ha eller svårigheten med att få prov efter jullovet på något man läste innan."Nej", svarar en annan elev, "för då kommer man att känns en press att rösta på ett visst sätt."
Om vi enas i konsensus om att ändå sätta igång den formativa processen, eller om det är jag som kör över klassen och bestämmer att det ska vara så, låter jag vara osagt.
Så är det ofta i elevdemokratiska sammanhang. Det är svårt att reda ut vad som egentligen har hänt efteråt. Sakförhållandena ändras så många gånger under debattens gång, och det är nästan ogörligt att hålla isär olika frågor och vad det är man röstar om. Jag minns i alla fall att jag ställde frågan: "Om någon har något emot att vi gör så här, tala nu!" Ungefär som en präst på ett bröllop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar