Ibland kommer man fel. Undervisningens upplägg handlar om en balansgång mellan att skapa intresse, låta eleverna få en känsla av medverkan, och att driva på dem, tvinga in läxor och uppgifter, få dem att arbeta. Ibland tror man att eleverna arbetar ändå, att de är lika intresserade som man själv är. Men man har fel.
Jag gör en liten kontroll och det visar sig att läget är ganska dåligt. Allt jag har sagt är något som har hamnat i vattnet, spillts bort. Det finns inga genvägar, man måste hela tiden ligga på, punktmarkera, kontrollera att arbetet görs. Erfarenheten är tung att göra, för man hoppas hela tiden att eleverna ska hitta den egna motorn, tror att de själva ska skapa sammanhanget för sin kunskap. Och man tror att man har gett dem verktygen, att det liksom bara flyter på.
Det är bara att börja om igen. Det är bara att fortsätta.
Men frågan man ändå kan ställa sig är varför man gör sådana misstag efter över 20 år som lärare. Och svaret är i och för sig enkelt. Det handlar om människor. Ingen undervisningsgrupp är den andra lik. Och man vill tro gott om människorna. Det vill man verkligen.
Jag gör en liten kontroll och det visar sig att läget är ganska dåligt. Allt jag har sagt är något som har hamnat i vattnet, spillts bort. Det finns inga genvägar, man måste hela tiden ligga på, punktmarkera, kontrollera att arbetet görs. Erfarenheten är tung att göra, för man hoppas hela tiden att eleverna ska hitta den egna motorn, tror att de själva ska skapa sammanhanget för sin kunskap. Och man tror att man har gett dem verktygen, att det liksom bara flyter på.
Det är bara att börja om igen. Det är bara att fortsätta.
Men frågan man ändå kan ställa sig är varför man gör sådana misstag efter över 20 år som lärare. Och svaret är i och för sig enkelt. Det handlar om människor. Ingen undervisningsgrupp är den andra lik. Och man vill tro gott om människorna. Det vill man verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar